Forskning

En kort översikt över min tidigare forskning och en utförlig publikationslista finns på denna sida. Några av mina skrifter går dessutom att ladda ner i fulltext här.

* * *

Min forskning har på olika sätt behandlat globala aspekter av svensk historia i tidigmodern och modern tid med tyngdpunkt på 1700-talets andra hälft. De frågor jag ägnat mig åt har kretsat kring långväga resor, kulturmöten och identitetsbildning i vid bemärkelse, särskilt i samband med naturvetenskapliga forskningsresor i Asien, Afrika och Amerika.

Jag disputerade 2001 på en avhandling om svenska resenärers Kinabilder mellan 1749 och 1912, där fokus låg på kontinuitet och förändring i bilden av ”den andre” under en längre period. Det senaste decenniet har min forskning både snävats in och vidgats genom studier av linneanskt resande i andra världsdelar, först ur historiografiskt och socialhistoriskt perspektiv och senare med inspiration från den globala vetenskapshistoria som blivit så livaktig sedan millennieskiftet. Därigenom har jag kunnat nyansera den ofta idealistiska och ahistoriska bilden av Carl von Linnés långresande studenter, de så kallade ”apostlarna”, som vetenskapliga hjältar och visa hur drivkrafterna bakom deras expeditioner inte bara bestod av nyfikenhet och äventyrslust utan också av förhoppningar om att genom resorna lägga grunden till framtida karriärer.

Sedan 2008 har jag i varierande omfattning och parallellt med annat arbete ägnat mig åt fördjupade studier av en av Linnés elever, Pehr Löfling, som under 1750-talets första hälft verkade först i Madrid och sedan i Cumana i dagens Venezuela. Syftet med det projekt om Löfling som Riksbankens Jubileumsfond finansierade 2011–2014, var i grunden att med ett biografisk-geografiskt angreppssätt utforska den linneanska naturalhistoriens omförhandlingar i olika sammanhang: Sverige, Spanien och Sydamerika. Med Löfling som exempel har jag också närmare undersökt relationen mellan vetenskap, kolonialism och globalisering som en del av den svenska historien, vilken annars ofta skildras inom snävt nationella eller europeiska ramar.

Vid sidan av, men inte helt frikopplat från, denna forskning har jag på senare år alltmer börjat intressera mig för de möjligheter och utmaningar som den digitala utvecklingen ställer oss historiker inför. Det har bland annat lett till medverkan i den webbaserade boken Historia i en digital värld (http://digihist.se, även tillgänglig som PDF), som jag tillsammans med den finländska historikern Jessica Parland-von Essen är huvudförfattare till.

Vad mitt nästa större projekt blir är inte helt klart, men en möjlighet som aktualiserats under arbetet med Löfling är att närmare studera Sveriges mångåriga ansträngningar under 1700-talet att förvärva en koloni från Spanien i Karibien eller på Sydamerikas kust. Ett annat alternativ jag överväger är inte forskning i traditionell mening, utan härrör ur mitt intresse av att pröva nya digitala metoder och verktyg för historisk kunskapsbildning. Än så länge är det rätt lösa funderingar, men i grunden handlar det om att digitalisera och på webben tillgängliggöra ett stort antal svenska reseskildringar från 1700-talet i fulltext. Med detta material som utgångspunkt skulle olika verktyg för textutvinning, visualisering etc. kunna utvecklas för användning i forskningen och undervisningen om ett viktigt kapitel i Sveriges globala historia.

3 reaktion på “Forskning

  1. Pingback: Svensk och global historia i spanska arkiv | Kenneth Nyberg

  2. Pingback: Två veckor i Sevilla | Kenneth Nyberg

  3. Pingback: Fondo Löfling en sista gång | Kenneth Nyberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *