Forskning

En kort översikt över min tidigare forskning och en utförlig publikationslista finns på denna sida. Några av mina skrifter går dessutom att ladda ner i fulltext här.

* * *

Min forskning har på olika sätt behandlat globala aspekter av svensk historia i tidigmodern och modern tid med tyngdpunkt på 1700-talets andra hälft. De frågor jag ägnat mig åt har kretsat kring långväga resor, kulturmöten och identitetsbildning i vid bemärkelse, särskilt i samband med naturvetenskapliga forskningsresor i Asien, Afrika och Amerika.

Jag disputerade 2001 på en avhandling om svenska resenärers Kinabilder mellan 1749 och 1912, där fokus låg på kontinuitet och förändring i bilden av ”den andre” under en längre period. Sedan dess har min forskning både snävats in och vidgats genom studier av linneanskt resande i andra världsdelar, först ur historiografiskt och socialhistoriskt perspektiv och senare med inspiration från den globala vetenskapshistoria som blivit så livaktig sedan millennieskiftet. Därigenom har jag kunnat nyansera den ofta idealistiska och ahistoriska bilden av Carl von Linnés långresande studenter, de så kallade ”apostlarna”, som vetenskapliga hjältar och visa hur drivkrafterna bakom deras expeditioner inte bara bestod av nyfikenhet och äventyrslust utan också av förhoppningar om att genom resorna lägga grunden till framtida karriärer.

Mellan 2008 och 2018 ägnade jag mig i varierande omfattning och parallellt med annat arbete åt fördjupade studier av en av Linnés elever, Pehr Löfling, som under 1750-talets första hälft verkade först i Madrid och sedan i Cumana i dagens Venezuela. Syftet med det projekt om Löfling som Riksbankens Jubileumsfond finansierade 2011–2014, var i grunden att med ett biografisk-geografiskt angreppssätt utforska den linneanska naturalhistoriens omförhandlingar i olika sammanhang: Sverige, Spanien och Sydamerika. Med Löfling som exempel har jag också närmare undersökt relationen mellan vetenskap, kolonialism och globalisering som en del av den svenska historien, vilken annars ofta skildras inom snävt nationella eller europeiska ramar. Även om det inte är helt klart vad mitt nästa större projekt blir, kommer troligen också det att vara inriktat på någon aspekt av Sveriges globala historia under den tidigmoderna epoken.

Vid sidan av, men inte helt frikopplat från, ovan nämnda forskning har jag det senaste decenniet alltmer börjat intressera mig för de möjligheter och utmaningar som den digitala utvecklingen ställer oss historiker inför. Det har bland annat lett till medverkan i den webbaserade boken Historia i en digital värld (https://digihist.se, även tillgänglig som PDF), som jag tillsammans med den finländska historikern Jessica Parland-von Essen är huvudförfattare till och som publicerades 2013–2014. Jag har också skrivit flera kortare artiklar och debattinlägg på temat historikerna och digitaliseringen, särskilt hur historikerrollen i vidare mening förändras i den digitala värld vi alla numera lever i.

3 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.