I dagarna (5–8 oktober 2011) pågår ett symposium om Linnélärjungen Carl Peter Thunberg i Uppsala. Rubriken är ”Carl Peter Thunberg’s Voyage and Scientific Encounters between Europe and Asia, c. 1770–1830” och arrangör är Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS). De har sina lokaler i Linneanum i Botaniska trädgården, och eftersom jag fått förmånen att delta var det igår andra gången på knappt fem månader jag gjorde en presentation i den vackra Thunbergssalen.

Förra gången talade jag om Anders Sparrman och denna gång var det Pehr Löfling som stod i fokus. Många andra bidrag vid symposiet handlade ganska specifikt om Thunberg och därför hade initiativtagaren, Marie-Christine Skuncke, bett mig säga något mer allmänt om Linnélärjungarna och om deras resor i andra delar av världen än de Thunberg besökte. Ämnet för mitt inlägg var ”Linnaeus’ Apostles and the Globalization of Knowledge” och bestod dels av några inledande reflektioner kring den traditionella bilden av Linnélärjungarna, dels av ett längre resonemang om hur 1700-talets naturalhistoria kan ses som en kunskapsglobalisering. I det resonemanget använde jag Pehr Löfling och hans resor i Spanien och Sydamerika som empiriskt exempel.

Efteråt fick jag flera bra frågor om bland annat min användning av begreppen ”universell” och ”lokal” kunskap och varför jag inte tänker undersöka Löflings barn- och ungdomsår närmare, så jag har en del att fundera på när arbetet går vidare. Det är alltid nyttigt att få diskutera sina idéer och ta del av andras kritik, särskilt när synpunkterna kommer från så framstående forskare inom olika discipliner som vid Thunbergssymposiet. Nu ser jag fram emot ännu en fin dag med givande presentationer och tankeväckande samtal.