Löflingstipendiater på resa i Venezuela

Den 20-22 maj deltog jag i ett symposium om Linnélärjungen Anders Sparrman i Uppsala, arrangerat av Svenska Linnésällskapet. Ett intressant (och lite otippat) inslag var redovisningen av en resa till Venezuela som några elever från Sundsvalls gymnasium gjorde i Pehr Löflings fotspår i februari i år. Med stipendium från Linnésällskapet och sponsring från ett antal företag tillbringade de fyra tjejerna en dryg vecka i de delar av Venezuela där Pehr Löfling en gång verkade.

En lärare följde också med, liksom Solveig Nordin Zamano som spelat en avgörande roll för att resan kunde bli av (och som är en välkänd eldsjäl i olika sammanhang med koppling till Löfling). Till höger en bild från presentationen vid symposiet som visar det entusiastiska mottagande tjejerna fick vid Colegio Loefling i Ciudad Guyana, inte långt från den plats där Löfling sägs ha dött. För den intresserade går det att läsa mer om resan på en särskild blogg, som finns på adressen http://linneprojektet.blogg.se.

Katalog över Löflings brevbok tillgänglig för nedladdning

Mellan maj 1751 och oktober 1754 förde Pehr Löfling bok över alla brev till och från kollegor, vänner och familj hemma i Sverige (och några andra). Denna “Bref-bok”, som förvaras i Botaniska trädgårdens arkiv i Madrid, innehåller utkast eller sammanfattningar av de brev Löfling själv skrev och noteringar om när och från vem han själv fått brev. Totalt är det 172 poster samlade i en volym om 221 sidor text som bitvis är svårläst och oöverskådlig.

Pehr Löfling's Letter-book in the Archives of the Real Jardín Botánico in Madrid: A CatalogueEftersom materialet inte är så lättillgängligt eller bekant för forskningen sammanställde och publicerade jag för några år sedan en katalog över brevboken med titeln Pehr Löfling’s Letter-book in the Archives of the Real Jardín Botánico in Madrid: A Catalogue (2008). Denna publikation om knappt 80 sidor innehåller korta sammanfattningar av varje brev (eller notering om inkomna brev) samt vissa grunduppgifter såsom avsändare/mottagare, ort och datum. Det finns också en kort inledning med bakgrund och förklaringar, sedvanlig notapparat och ett avslutande index.

Sedan publiceringen har jag ibland fått frågan om katalogen inte kan göras tillgänglig på nätet, och från och med nu är den det. På min personliga blogg Tidens skiften har jag lagt upp en sida med den här sidan finns några av mina skrifter för nedladdning i fulltext, och brevbokskatalogen är en av dem. Filen, som innehåller hela skriften inklusive omslag, kan också laddas ned direkt genom att klicka här eller på omslagsbilden ovan (PDF, 5 Mb). (Tillägg 131003: Länkarna för nedladdning har uppdaterats med aktuella adresser.)

Den som är intresserad av att få tag på den tryckta versionen är välkommen att kontakta mig via e-post på adress enligt principen fornamn.efternamn(snabel)gu.se.

Projektblogg om Pehr Löfling igång

Uppdatering 120930: Projektbloggen som nämns nedan har nu slagits samman med Tidens skiften och allt dess innehåll flyttats över hit.

* * *

För ett halvår sedan fick jag besked om att Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljat min ansökan om medel till ett forskningsprojekt kallat “Pehr Löfling och kunskapens globalisering 1729–1756”. Av olika skäl kommer jag att inleda projektet först till hösten och då i mycket blygsam skala, men tankearbetet är givetvis igång redan nu (eller snarare sedan länge).

Det känns ganska självklart att projektet ska ha en egen blogg där arbetet dokumenteras och där mer populärvetenskapligt material om Pehr Löfling och hans värld kan samlas. Tanken är alltså att (på sikt) bygga upp en resurssida med både eget material och länkar till texter, media, webbplatser etc. som ger kunskaper om personen, tiden och företeelserna som undersöks eller berörs på olika sätt i projektet. På så sätt hoppas jag att inte bara de strikt vetenskapliga resultaten av arbetet i någon mån kan komma en bredare publik tillgodo.

Häromdagen öppnade den nya bloggen, och idag skrev jag det första “riktiga” inlägget. Där berättar jag att en katalog över Löflings s.k. brevbok som jag publicerade 2008 nu går att ladda ned i fulltext från – var annars? – Tidens skiften. Här har jag nämligen också arbetat lite bakom kulisserna de senaste dagarna, bl.a. genom att lägga upp en särskild avdelning kallad Fulltext, där en del av mina skrifter kommer att göras tillgängliga i digitalt format. (Tillägg 131003: Fulltextlänken har uppdaterats till aktuell adress.)

Och nej, jag har inte drabbats av storhetsvansinne utan inser att efterfrågan är mycket blygsam — det handlar mer om att det “ska finnas” såvida inte några särskilda hinder föreligger. (Tänker lite Open Access här, för dem av er som är insatta i den diskussionen.) Än så länge är det bara Löflingkatalogen och min avhandling som ligger ute, men så småningom tillkommer nog också lite artiklar m.m.

Rubrikerna på de senaste fem inläggen från Löflingbloggen syns i högerspalten här på Tidens skiften, strax ovanför min länklista. Där finns även de senaste rubrikerna från min privata och högst amatörmässiga fotoblogg Brevio.

Pehr Löfling och kunskapens globalisering

För den som till äventyrs är intresserad kommer här en populärvetenskaplig sammanfattning av det kommande forskningsprojekt som jag nyligen beviljades medel för av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet har titeln “Pehr Löfling och kunskapens globalisering 1729–1756” och sammanfattningen lyder:

Syftet med projektet är att utifrån den svenske botanikern Pehr Löflings (1729–1756) livshistoria undersöka den linneanska botanikens genomslag i Europa och dess användning i koloniala företag ur ett globalhistoriskt perspektiv.

Löfling kom att verka i både Spanien och Venezuela i början av den period som enligt många historiker var ett avgörande skede i utvecklingen mot dagens globalisera(n)de värld, dvs. 1700-talets andra hälft. Ett av dess kännetecken var en kunskapsglobalisering till stor del dikterad av européer, där den linneanska systematiken allmänt anses ha spelat en nyckelroll för relationen mellan vetenskap och kolonialism. Pehr Löflings liv och resor ger unika möjligheter att analysera, diskutera och knyta ihop olika aspekter och nivåer i denna tidiga våg av kunskapsglobalisering.

Dels var han med och formulerade principerna för den linneanska botaniken, dels bidrog han till att sprida och etablera dem i Europa, och slutligen fick han som få andra möjlighet att tillämpa de linneanska idéerna i en kolonial miljö där de både utmanade och utmanades av inhemska kunskapssystem. Projektet handlar därför framför allt om de möten som uppstod mellan Löfling och den linneanska systematiken, mellan honom som linneansk ”apostel” och det spanska vetenskapssamhället samt mellan honom som europeisk vetenskapsman och de amerikanska ursprungsinvånarna.

Så småningom hoppas jag kunna lägga upp en särskild sida på bloggen om min Löflingforskning, men för nu får detta räcka.

Ett tiggarbrev som gick hem

Många utomstående har inte detta helt klart för sig, men som forskare idag är man mer än något annat en professionell tiggare. Svenska forskare lägger varje år ner oerhörda mängder tid och kraft på att formulera ansökningar om forskningsmedel, vilka sedan andra forskare lägger ner ytterligare arbete på att granska och skriva utlåtanden om.

Jag är nog inte ensam om att ibland tänka, att man kanske helt enkelt skulle lägga all den där tiden som nu går åt till att skriva ansökningar på att faktiskt forska istället. Men så blir det oftast inte, utan vi fortsätter att skriva och skicka in våra tiggarbrev, som ju inte bara handlar om pengar utan också om någon slags bekräftelse på att det vi gör faktiskt är värt besväret (och pengarna). Det har också jag gjort genom åren, och efterhand blivit hyfsat framgångsrik med att skrapa ihop mindre stipendier för diverse små projekt och arkivresor m.m. Men några “riktiga” forskningspengar, alltså fullskaliga projektmedel från någon av de stora anslagsgivarna, har jag aldrig fått. Förrän igår.

Då publicerade nämligen Riksbankens Jubileumsfond (bland forskarna gemenligen känd som “Riksbanken” eller “RJ”) 2010 års beslut om forskningsmedel, och mitt namn fanns med på listan. Projektet som beviljades tre års finansiering heter “Pehr Löfling och kunskapens globalisering 1729–1756”, och är en idé som jag i flera år gått och funderat på att göra forskning av. Nu får jag möjlighet att realisera idén och se hur långt den bär. Tack för det Riksbanken!