Linneansk vetenskap – en global historia

A Global History of Linnaean Science, 1750–1820Den 12 oktober genomförs en internationell workshop på Kungliga Vetenskapsakademien med rubriken “A Global History of Linnaean Science, 1750–1820”. Det är Hanna Hodacs och jag som i samarbete med KVA:s Centrum för Vetenskapshistoria har organiserat denna småskaliga, internationella workshop där linneansk vetenskap (i vid mening) betraktas ur globalhistoriskt perspektiv. Vi har bjudit in en intressant blandning av både talare och (mestadels svenska) övriga deltagare, juniora såväl som seniora, vilka vi tror kan bidra till en givande diskussion på hög nivå. Det är mycket spännande att denna dag, som vi planerat för i nästan ett år, äntligen blir av!

Det följande är den engelskspråkiga beskrivningen av workshopens frågeställningar och uppläggning:

The overarching idea of this workshop is to explore the global geography of Linnaean science. Both centres (whether cosmopolitan Paris or on the Coromandel coast) and frontiers (Norwegian as well as Venezuelan) will be discussed. Within this broad theme there are a number of other topics connecting the papers. The inclusion of many different types of naturalists, long distance travellers, clergymen botanists and collection builders will form the basis for discussions on legacy, scientific persona and how to write the biographies of Linnaean scholars. We will also discuss how an investigation of everyday practice, such as paper technologies and collection administration, can help inform our understanding of how Linnaean natural history became a global science. While the main focus is on the period from 1750 to 1820, we will take a long view on Linnaean natural history, exploring its prehistory and origins in the 17th and early 18th centuries.

Financed by generous grants from Åke Wibergs Stiftelse and Stiftelsen Lars Hiertas Minne and with support from the Center of History of Science, the workshop brings together a wide range of scholars working on natural history in the 17th, 18th and early 19th century. Aside from the discussions of the papers there will be many opportunities for informal conversations over lunch or coffee, and in the evening all participants are welcome to a workshop reception.

Mer information om både talarna och deras papers finns att ladda ner på Centrums hemsida på denna adress (PDF) här (PDF). (Tillägg 131003: Länken har uppdaterats med en fungerande adress.)

Linneanska världar i Pittsburgh

De senaste veckorna har jag varit ledig och rest runt i västra USA. Häromdagen var det åter till arbetet i form av en konferens i Pittsburgh kallad Linnaean Worlds: Global Scientific Practice during the Great Divergence, 1750-1850. Det var en ganska liten men kvalificerad skara om ca 30 vetenskapshistoriker, ekonomhistoriker, historiker och en (!) biolog som samlades för att diskutera global vetenskapshistoria under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. University of Pittsburghs World History Center stod som värd och mötet hölls i den anrika Pittsburgh Athletic Associations lokaler tvärs över gatan från universitetets huvudbyggnad.

Linnaean Worlds programSjälv deltog jag i en session med Hanna Hodacs och Göran Rydén om linneanskt tänkande “at home and abroad” under senare hälften av 1700-talet, där jag i princip sammanfattade min tidigare forskning om Linnés apostlar och tolkningen av deras resor. På grund av konferensens fokus på vetenskapens koppling till handel och ekonomi lade jag i presentationen särskild vikt vid spänningen mellan “nytta och nyfikenhet” som drivkrafter för det linneanska resandet. För svenska kolleger på området hemma har jag ju talat om detta (många gånger) förut, men jag har knappt publicerat något på engelska så det kändes bra att få berätta om det i ett mer internationellt sammanhang.

Trots konferensens titel var det inte särskilt mycket som direkt knöt an till linneansk vetenskapshistoria, men den blev ändå mycket givande. Vår lilla “svensksession” om linneanerna mottogs väl och vi fick mycket positiv respons vilket kändes bra. Inte minst gav kommentatorn på vår session, Joyce Chaplin från Harvard University, konstruktiva synpunkter och förslag till förbättringar i de uppsatser vi skrivit (förhoppningsvis blir dessa så småningom kapitel i en bok från University of Pittsburgh Press). Var och en av oss fick också flera frågor från publiken, vilket också alltid är ett gott tecken på att det man sagt väcker intresse.

Efter detta, som jag upplevde det väl förrättade, värv var det skönt att ta en stillsam morgonpromenad idag (söndag) i området kring universitetet. Det var dock en ganska speciell atmosfär av förväntan i stan, och någon timme efter frukost inte längre särskilt stillsamt; Pittsburgh Marathon genomfördes just idag och löparna sprang bokstavligen förbi på gatan utanför vårt hotell. Se där ännu en påminnelse om historiens betydelse: en vacker majmorgon i Pittsburgh, USA, år 2012 springer tiotusentals människor 42 kilometer på grund av något som hände i Grekland för näranog två och ett halvt årtusende sedan.