För mig kom år 2022 att präglas av det 30:e Nordiska historikermötet som hölls i Göteborg den 8–11 augusti. Som ordförande i organisationskommittén ägnade jag en stor del av min tid, särskilt under våren och sommaren, åt planering och förberedelser inför konferensen. Jag hade tänkt att skriva något sammanfattande här på bloggen strax efteråt men så blev det inte. Till det bidrog att jag i slutet av augusti ombads skriva ett inlägg på Svenska Historiska Föreningens blogg, vilket bland annat handlade om behovet av just nordiska historikermöten i en tid av tilltagande men anglosaxiskt dominerad internationalisering. Jag bidrog också med underlag till en nyhetsartikel på Göteborgs universitets webbplats som under några dagar i början av augusti – då konkurrensen kanske inte är så stor, men ändå – låg på förstasidan på gu.se.
Sent omsider kommer emellertid här mitt försök till summering av Nordiska historikermötet 2022 i ord och bild. I första hand är syftet att på ett ställe samla grundläggande dokumentation om mötet så att den finns arkiverad någonstans. Som jag påpekade i ett inlägg här för nästan tio år sedan är ju vi historiker ofta ganska dåliga på att bevara material från och om våra egna historikermöten, varför jag ungefär samtidigt skapade sidan historikermotet.se som samlar länkar till tidigare mötens webbplatser. När dessa går i graven, vilket ofta sker inom två-tre år, länkas istället till de versioner som sparats på Internet Archive. (Eftersom inte heller min egen blogg kommer att vara för evigt har jag sett till att den indexeras regelbundet av Internet Archive så att innehållet inte går helt förlorat den dag sajten försvinner.)
Texten nedan består av lätt putsade utdrag ur en intern rapport om konferensen som jag sammanställde i oktober 2022. Den riktade sig främst till Nordiska historikerkommittén som formellt är huvudman för de nordiska historikermötena (i detta fall tillsammans med Svenska Historiska Föreningen), och till organisatörerna av nästa möte på Island 2025. Förhoppningsvis kan våra erfarenheter som arrangörer vara till hjälp för dem i deras förberedelser, liksom vi hade hjälp av de kollegor i Aalborg som anordnade det 29:e mötet 2017. Det som följer är alltså ganska formellt och präglat av organisatörens perspektiv, även om jag tagit bort en del av de mest ’interna’ resonemangen, men det finns också ett antal bilder i texten. Några av dem har jag samlat i ett särskilt avsnitt i slutet som ger en inblick i arbetet med historikermötet s.a.s. bakom kulisserna för den som till äventyrs är intresserad av det. (Man vet ju aldrig.)
Att vara den som i någon mening ansvarar för att hålla ihop och ro i land ett evenemang i denna storleksordning var tidvis rätt nervpåfrestande medan det pågick, det måste erkännas, men så här i efterhand är det en lärorik erfarenhet som jag inte skulle velat vara utan. Framför allt innebar det ett nära samarbete med ett stort antal kollegor och studentvolontärer som gjorde en helt fantastisk insats för att få allt att fungera. I den mån historikermötet blev ett lyckat arrangemang (och efterföljande utvärdering tyder på det – se nedan) berodde det på den lagandan och på mångas arbete, synligt och osynligt. Än en gång ett stort och varmt tack alltså till alla er – deltagare, volontärer och samarbetspartners av olika slag – som bidrog till genomförandet av Nordiska historikermötet 2022. Nu ser vi fram emot Reykjavík 2025!
Innehåll och deltagare
Det 30:e Nordiska historikermötet (NHM2022) genomfördes i Göteborg den 8–11 augusti 2022. Huvudtemat var ’Globalt och lokalt’ och huvudtalare var Maya Jasanoff, Harvard University (USA) och Poul Holm, Trinity College Dublin (Irland). Totalt anmälde sig 537 deltagare, varav 44 volontärer/arrangörer, inbjudna talare, press etc. och 493 betalande deltagare. Av dessa var 7 utställare och 486 ordinarie deltagare, varav 84 studerande/doktorander. Drygt 54 procent av deltagarna kom från Sverige, ca 15 från Norge, 13 från Finland, 10 från Danmark och 3 procent från Island, medan resterande 5 procent av deltagarna kom från tio andra länder.
Programmet bestod av Holms och Jasanoffs plenarföreläsningar, ett avslutande rundabordssamtal i plenum om historiepolitik i Norden samt 135 reguljära konferenssessioner, organiserade i 14–16 parallella spår, den 8–10 augusti. Därtill erbjöds ett socialt program bestående av en informell mottagning med nätverket NordGlob den 7 augusti, en invigningsceremoni och Göteborgs stads mottagning den 8 augusti, ett mingel med det svenska Nätverket för tidigmodern historia samt en bankettmiddag den 9 augusti med 390 anmälda deltagare. Den 11 augusti genomfördes ett exkursionsprogram bestående av tre bussutflykter och två stadsvandringar i Göteborg med totalt ca 90 anmälda deltagare. Under mötesdagarna fanns i direkt anslutning till sessionslokalerna en bokutställning med sammanlagt 9 olika förlag och tidskrifter representerade.
I samband med invigningen den 8 augusti delades det andra Nordiska historiebokspriset ut till Tim van Gerven för hans bok Scandinavism: Overlapping and Competing Identities in the Nordic World, 1770–1919 (Brill 2022). Nordiska historiebokspriset är instiftat och utdelas av Nordiska historikerkommittén, som består av representanter för de nationella historiska samfunden i Norden, i samarbete med Scandinavian Journal of History och Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Priset, som består av ett diplom och en prissumma om 7.000 svenska kronor, delades ut första gången vid det 29:e Nordiska historikermötet 2017 i Aalborg.
• Officiellt konferensprogram (pdf, gick till tryck 220713)
• Abstractbok (pdf, senast uppdaterad 220805)
• Webbplats: https://nhm2022.se (inaktiv, sparad version från 230203 på archive.org)
Organisation och genomförande
Mötet i Göteborg genomfördes på uppdrag av Nordiska historikerkommittén och Svenska Historiska Föreningen. Huvudarrangör var Institutionen för historiska studier vid Götebogs universitet i samarbete med Göteborgs Stad och Avdelningen för ekonomisk historia samt Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Det inledande planeringsarbetet leddes av Henrik Janson, prefekt vid värdinstitutionen, och under våren 2019 tillsattes en lokal organisationskommitté med Roddy Nilsson som ordförande. När han gick i pension i juni 2021 övertog Kenneth Nyberg uppdraget. Från och med hösten 2018 engagerades Resia Kongress för att hantera övergripande projektplanering, deltagaradministration, samordning av catering och konferensservice m.m.
Ungefär samtidigt, hösten 2018, öppnades en webbplats och hålltider för Call for papers, anmälan etc. beslutades. Det var något mindre än tre år innan historikermötet var tänkt att genomföras, nämligen augusti 2021, och under 2019 fortsatte förberedelserna i form av bokning av konferenslokaler och de två keynote-talarna. Call for papers öppnade i maj 2020, men i slutet av augusti samma år beslutade organisationskommittén, i samråd med Nordiska historikerkommittén och SHF, att skjuta upp konferensen ett år med anledning av coronapandemin. I det läget hade ett tiotal förslag på papers och sessioner inkommit.
Även fortsättningsvis präglades förberedelserna av osäkra förutsättningar på grund av pandemin, men efter en diskussion i april 2021 om mötet skulle senareläggas ytterligare beslutade kommittén att stå fast vid augusti 2022. Call for papers öppnade därefter på nytt i september 2021 och stängde i början av februari följande år. Detta var relativt sent, bara sex månader före historikermötets öppnande, vilket till viss del var en följd av osäkerheten runt pandemin och hur stort intresset för att delta skulle vara. Totalt ca 240 förslag på papers och sessioner inkom dock och efter en relativt snabb granskningsprocess skickades besked om antagna bidrag ut i början av mars 2022. Därefter vidtog programläggning och ett preliminärt sessionsprogram publicerades på webbplatsen i mitten av april.
Ungefär samtidigt som Call for papers stängde påbörjades rekrytering av studentvolontärer. Flertalet av de som ställde upp var masterstudenter och även om det var en liten grupp, knappt tio stycken, gjorde de en oerhört värdefull och uppskattad insats under historikermötet med att visa deltagare till rätta, hjälpa till med tekniska frågor och liknande. Därtill fanns ett trettiotal personalvolontärer som dels fanns till hands i lokalerna och dels trädde in som ordförande i de sessioner med individuella presentationer som organisationskommittén satt ihop. Av allt att döma fungerade volontärernas stöd till deltagarna väl och bidrog till en positiv konferensupplevelse för många.
En fråga som diskuterades utförligt i kommittén var den om teknisk utrustning och support till konferensdeltagarna. Sessionslokalerna var alla utrustade med projektor eller bildskärm men inte med dator, varför alla deltagare som behövde en sådan ombads att om möjligt ta med sin egen. För de som inte kunde det fanns en handfull lånedatorer att tillgå under konferensdagarna. Redan i ett tidigt planeringsskede hade kommittén beslutat att historikermötet helt och hållet skulle genomföras som en fysisk konferens och att stöd därför inte kunde ges för hybridlösningar. I ett litet antal fall genomfördes ändå presentationer på distans när deltagare med kort varsel fått förhinder att delta på plats.
Utvärdering och uppföljning
En dag efter historikermötets slut genomfördes en utvärdering i form av en kortfattad enkät som skickades ut via sms till alla anmälda deltagare. Svarsfrekvensen varierade något mellan de olika frågorna men var generellt sett ganska låg, med svar från som mest 126 personer av totalt 537 deltagare. Det är därför svårt att dra några tydliga slutsatser av utfallet, men det allmänna omdömet om konferensen var 4,33 på en femgradig skala medan det akademiska innehållet fick betyget 4,15. Organisation och information fick ett samlat betyg om 4,64, konferensservice (anmälan, registrering etc.) fick 4,78 (123 svarande) och lokalerna 4,44. Välkomstmottagningen och bankettmiddagen fick ett något lägre omdöme om 3,89 (85 svarande) respektive 3,85 (93 svarande), medan exkursionerna fick betyget 4,53 (19 svarande av totalt ca 90 anmälda deltagare).
Generellt sett var utfallet av enkäten alltså ganska positivt, även om det återigen måste påpekas att svarsfrekvensen var relativt låg. I fritextkommentarerna var mönstret lite mer blandat med både positiva och negativa synpunkter, även om de förra dominerar, och arrangörerna har också i efterhand fått en hel del uppskattande tillrop från deltagare via mejl och vid personliga kontakter. Uppenbarligen fortsätter dessa möten att fylla en viktig funktion för nordiska historiker som en arena för kollegialt utbyte av idéer, erfarenheter och forskningsresultat. Det bådar gott inför det 31:a Nordiska historikermötet i Reykjavík i augusti 2025.
Bakom kulisserna
Några dagar före historikermötets invigning packades hundratals konferensmappar med program, anteckningsblock och Göteborgskarta.
Vid registreringen erbjöds alla deltagare också en konferenspenna av märket Ballograf, tillverkad i en fabrik i utkanten av Göteborg.
Uppdraget som konferensgeneral, eller kanske snarare -korpral, kan bland annat göra att man en dag får fylla upp klädskåpet med lånedatorer… Trots över 130 sessioner med uppåt 500 deltagare lånades dessa datorer bara ut ca en gång vardera under de tre konferensdagarna.
En grupp volontärer, både studenter och personal, väntar på att konferensdeltagarna ska börja strömma till i Humanistens entré. En ögonblicksbild tagen alldeles innan förregistreringen öppnade på eftermiddagen den 7 augusti.
Under historikermötet placerades extra skyltar ut för att visa vägen till sessionsrum och andra lokaler för de många tillresta deltagarna. Att döma av utvärderingen var det ändå svårt att hitta i Humanisten ibland, medan lokalerna i sig fick mycket goda vitsord. Här har skyltarna samlats ihop efter sista sessionen inför återlämning till Campusservice.