månadsarkiv: juli 2013

Boken om Anders Sparrman

Det här inlägget kommer ett drygt halvår senare än jag först hade tänkt mig. Så lång tid har nämligen redan hunnit gå sedan boken Anders Sparrman. Linnean, världsresenär, fattigläkare publicerades. (Den kan beställas från Svenska Linnésällskapet.) Annat kom, som det heter, emellan, och nu är det juli istället för december. Fast vem vet, kanske finns det mer tid att läsa nu i sommartider då många har semester?

För det är en bok som förtjänar att läsas, tycker jag, även om jag som en av dess många författare är part i målet. Gunnar Broberg, David Dunér och Roland Moberg har redigerat antologin, som är resultatet av det symposium om Anders Sparrman jag skrev om på bloggen för lite drygt två år sedan. I det inlägget finns en mycket kort och allmän presentation av vem Sparrman var och varför hans liv och verk kan vara av intresse för 1700-talsforskare (och andra).

Anders Sparrman. Linnean, världsresenär, fattigläkare

Som helhet är boken ett försök att ge ett mångsidigt och kvalificerat porträtt av denne ”världsresenär” och hans verksamhet. Så vitt jag vet finns det ingen tidigare publikation om Sparrman med motsvarande omfång och ambition; slutresultatet är också en på många sätt ny bild av personen, hans livsbana och vad han åstadkom. En mer närgången och kritiskt granskande sådan, men också (bland annat just därför) mer nyanserad och motsägelsefull – kanske rentav mer ”rättvis”, om något sådant nu är möjligt?

Själv har jag skrivit det första kapitlet (efter redaktörernas korta introduktion), vilket heter ”Anders Sparrman – konturer av en livshistoria”. Hur bra och läsvärt det är kan jag inte bedöma – det kan man aldrig riktigt göra själv – men att skriva det var något av det roligaste jag gjort. Med förhoppning om att det ska locka till vidare läsning återges här kapitlets första avsnitt i mycket lätt modifierad form.

* * *

Vem var Anders Sparrman?

Anders Sparrman (1748–1820) var en prästson från uppländska Tensta som kom att bli en av sin tids allra mest beresta svenskar. Under loppet av sitt liv seglade han jorden runt med kapten Cook, dissekerade en flodhäst i södra Afrika, kallades att vittna om slavhandeln inför brittiska parlamentet, drev textilmanufakturer i Stockholm och verkade i nästan femtio år som läkare.[1] Mest känd är han dock förmodligen som Linnélärjunge, resenär och naturforskare som längs vägen även blev samhällskritiker och etnograf.

Kanske är det en närmast omöjlig uppgift att beskriva en människas liv, personlighet och historiska betydelse på några få rader eller sidor – eller ens inom ramen för en hel bok.[2] När det handlar om en så fascinerande och mångsidig gestalt som Anders Sparrman blir detta än mer påtagligt. Ändå kan vi inte låta bli att försöka, eftersom Sparrman genom åren väckt stort intresse och det finns rådande bilder av vem han var, hur han var och vad han betydde. Sådana etablerade uppfattningar måste alltid prövas och omprövas utifrån varje tids egna frågor och värderingar.

Alla bidrag i denna bok söker göra just detta, alltså betrakta Anders Sparrman ”i ny belysning” genom att pröva, ifrågasätta och nyansera tidigare bilder av honom. Syftet med föreliggande kapitel är att introducera honom som historisk gestalt och kortfattat peka på några av huvuddragen i de rådande uppfattningarna om hans livshistoria och dess betydelse. Förhoppningen är att en sådan introduktion och översikt både ska placera in personen i ett sammanhang och tydliggöra hur boken bidrar med nya och annorlunda perspektiv på Sparrman och hans liv.

Under resans gång bör vi ständigt påminna oss om vikten av att skilja mellan vem han var som person, vad han betydde i sin samtid och varför vi finner honom intressant idag. Dessa tre aspekter är nämligen i princip helt olika saker, även om de i många avseenden givetvis hänger ihop med varandra.

Även om Sparrman levde till 72 års ålder är det främst för en kort period av resor i relativt unga år som det finns gott om samtida källor där vi kan följa honom någorlunda nära. Det är, krasst uttryckt, i första hand de elva åren mellan 1765 och 1776 som gett honom en plats i historien, och det är då han även källmässigt befinner sig i strålkastarljuset. Före sjutton och efter tjugoåtta års ålder är det bevarade källmaterialet betydligt mer fragmentariskt, och det finns exempelvis ingen efterlämnad samling av egna papper eller brev som skrivits till honom.

En stor del av det vi vet om Sparrman härrör därför från dels den biografi över honom som publicerades i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar strax efter hans död 1820, dels hans egna publicerade skrifter där den stora reseskildringen från Kapkolonin och världsomseglingen med Cook intar en särställning.[3] Eftersom han själv högst sannolikt hade skrivit, eller åtminstone stod för underlaget till, den postuma biografin har han troligen haft ett mycket stort inflytande över det mesta vi idag vet om honom, vilket kan vara ett källkritiskt problem. Ett annat viktigt material är brevväxling både till, från och om Sparrman men även här är materialet relativt begränsat då bara några dussin brev till främst Abraham Bäck, Carl von Linné och Carl Peter Thunberg har bevarats och få eller inga med Sparrman som mottagare finns kvar.[4]


[1] Denna smått svindlande livshistoria sammanfattas i det välfunna namnet på Linnémuseets tillfälliga utställning om Anders Sparrman våren 2011, Från Tensta till Tahiti.

[2] Jfr Peter Englund, ”Biografins omöjlighet”, Att vara ständig. Viktigt och oviktigt ur en akademisekreterares liv (blogginlägg, hämtat 2011-09-20), med där anfört citat av Mark Twain.

[3] Biographie öfver Professoren, Doctor Anders Sparrman, särtryck ur Kungl. Svenska Vetenskaps Academiens Handlingar 1820, 393–399 (Uppsala, 1974), och Anders Sparrman, Resa Till Goda Hopps-Udden, Södra Pol-kretsen och Omkring Jordklotet, Samt till Hottentott- och Caffer-Landen, Åren 1772–76, 3 bd (Stockholm, 1783–1818).

[4] Bland bevarade brev finns en serie från Sparrman till Bäck, MS 27:51–55, Hagströmerbiblioteket, Karolinska institutet; från Sparrman till Bäck, Ihre 193, Uppsala Universitetsbibliotek; från Sparrman till Linné i Linnean Society, London; samt från Sparrman till Thunberg, G 300ä, Uppsala universitetsbibliotek. Av dessa är sviten till Thunberg den mest omfattande och spänner över flera decennier. Breven från Sparrman till Linné finns även tillgängliga via The Linnaean Correspondence (hämtad 2011-09-18) och har nyligen utgivits och kommenterats i Rut Boström, Anders Sparrmans brev till Carl von Linné. En kulturhistorisk och språklig undersökning med naturvetenskapliga inslag (Uppsala, 2011).