månadsarkiv: december 2011

Knoppar i måleri och skulptur

Igår var det vernissage för Sonja Strömkvist Blyckers utställning ”Se knoppen” på Galleri Floras Rike i Göteborgs botaniska trädgård. Det är inte alltför ofta jag går på konstutställningar, men det gäller att passa på när det ges möjlighet att, som i detta fall, få se både måleri och skulptur med kopplingar till Pehr Löfling (mer om det strax). Det visade sig väl värt besväret och jag fick också en trevlig pratstund med konstnären själv trots att det var ganska välfyllt med besökare.

Utställningen, som verkar bli den sista innan Floras Rike upphör som galleri, löper fram till den 8 januari och består av ett knappt 20-tal målningar och ett något mindre antal skulpturer. Den gör verkligen skäl för sitt namn, då utställningen hjälper oss upptäcka och se den skönhet och variationsrikedom som gömmer sig bland knopparna och som vi ofta helt enkelt inte är medvetna om. Denna s.a.s. pedagogiska funktion underströks av att konstnären i lokalens fönster placerat ut kvistar med knoppar på, vilka besökarna själva kunde studera i närbild med hjälp av kraftfulla luppar som också hade lagts ut. Sammantaget blev det en verklig aha-upplevelse.

Jag frågade Sonja varför hon är så intresserad av knoppar, som hon arbetat mycket med under ett antal år nu. Hon berättade då att det hade börjat med en nedsågad skogslönn vars knoppar fascinerade henne mycket och gav henne inspiration som sedan bara fortsatt (mer om den bakgrunden finns på hennes egen hemsida). Just skogslönn spelar också en framträdande roll i utställningen och jag kan förstå deras särskilda dragningskraft; flera av de verk jag själv tyckte mest om, särskilt målningarna, var de som visade lönnknoppar och den smått osannolika variationen i deras utseende. De blir, som Sonja sade, nästan som individer när man studerat dem länge och ingående och ser hur mycket de faktiskt skiljer sig åt sinsemellan.

Men hur hänger allt detta ihop med Linnélärjungen Pehr Löfling? Jo, han står som författare till en liten avhandling från 1749 kallad Gemmae arborum, Trädens knoppar, där ett drygt 100-tal trädarters knoppar beskrivs och systematiseras. Till skillnad från flertalet avhandlingar som försvarades under Linnés presidium (ordförandeskap), anses det allmänt att det var Löfling själv, inte hans lärare, som skrev Gemmae arborum. Däremot var det Linné som hade formulerat ämnet och gett instruktioner för hur det skulle undersökas.

Löfling löste sin uppgift så skickligt att denna avhandling skulle få betydelse både för hans egen fortsatta karriär och Linnés pågående arbete med att utveckla den s.k. binära nomenklaturen – men det får jag skriva mer om en annan gång. Tills dess kan jag varmt rekommendera Sonja Strömkvist Blyckers utställning i Göteborg!